- en urgammal företeelse
Bokföring och redovisning omfattar en mängd aktiviteter såväl i samband med dess produktion som då den konsumeras, tolkas och utgör grund för beslutsfattande. Redovisning, som anses utgöra en grund för all kultur, har funnits sedan urminnes tider. I dag är redovisning ett språk för att kommunicera information från organisationer, i synnerhet företag, till intressenterna.
Redovisning är ingen exakt vetenskap utan en social konstruktion, skapad av sociala händelser, krafter och förlopp. Man kan se redovisning som ett politiskt instrument i samhället som används i bestämda syften. Ofta krävs strikt enhetlighet, likformighet och standardisering av redovisningen. Det gäller i synnerhet den finansiella redovisningen. Men när det gäller hållbarhetsredovisning finns det utrymme för stor valfrihet om vad som skall delges omvärlden.
- som ständigt förnyas
Redovisning av företagets roll i samhället har på senare tid utökats genom frivilliga upplysningar. Det handlar om personalredovisning, redovisning av företagets samhällsansvar, miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.
- men i långsam takt
Kontinuitet och förändring är ord, som karaktäriserar redovisning. Redovisningsprofessionen påstås ibland utgöra den mest konservativa, som historien känner. Skall redovisning försöka återge sanningen eller bör redovisning snarare ses som en historieskrivning som inte har möjlighet att ge en rättvisande bild av en komplicerad verksamhet i en komplex verklighet? Hur skall redovisningen på ett trovärdigt sätt beskriva en organisations roll i samhället?
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling kan uppfattas som en färdig lösning på samtidens och framtidens alla utmaningar men kan även ses som en fråga eller ett problem som det politiska och samhälleliga livet ständigt strävar efter att ge svar på och försöka lösa - fastän med olika framtidsvisioner. Hållbar utveckling är vår tids sätt att förverkliga Platons idé om det goda livet. Således att det högsta moraliska målet är att under förnuftets ledning uppnå harmoni i samhället. Hållbar utveckling låter sig inte ersättas med absoluta sanningar och eviga värden. I en demokrati hanteras i stället hållbarhet delvis via den demokratiska processen, delvis genom marknadsmekanismen. Företagens hållbarhetsredovisningar speglar marknadsekonomins förmåga och oförmåga att lösa våra samhällsproblem.
I den tredje upplagan av Bokföringslagen … har tillkommit ett nyskrivet kapitel som diskuterar normer från Global Reporting Initiatives, GRI, för hållbarhetsredovisning. I boken beskrivs hur normerna påverkar hållbar utveckling genom intressenternas viktiga roll då företagen skall planera och förverkliga sitt hållbarhetsarbete.
Miljön som en intressent
Idén att organisationer och företag har intressenter, vars krav måste tillgodoses, är numera allmänt accepterad. Det innebär att intressentmodellen är ett centralt tema i litteratur och handböcker inom företagsekonomi och affärsetik. Och i teorin uppfattas även miljön som en intressent som skall tas hänsyn till.
I en studie har jag undersökt ett hundratal större svenska börsföretags miljöredovisningar för att se vilken miljöetisk uppfattning man ger uttryck för och vilka prioriteringar som enligt miljöredovisningen vägleder företaget miljöarbete.
Författaren har mångårig praktisk erfarenhet av redovisning och revision och forskar i ämnet företagsekonomi. Intresseområdet är breddning och fördjupning av redovisningen inom områden som miljö, samhällsansvar och företagsetik.
Christer Westermark
westinfo@westermarkinformation.se
